Mistakes are a part of being human.

            Appreciate your mistakes for what they are, precious life lessons that can only be learned the hard way. 

Unless it's a fatal mistake,

      which at least others can learn from. 

Jag är på vilovägar, lång, långt bort. Vet inte vad som är rätt eller fel. Kommer det bli bättre eller bara sämre. Jag vill bara att allt ska bli bra igen. För jag har insett att det kan lösa sig, det kan funka. Men bara om man vill. Jag behöver stöd. Mamma? Men egentligen så kan ju inget bli värre för det är väl antagligen redan så skadat att det inte går att fixa igen. Då kan det väl kvitta vad man gör eller inte gör?

Jag dör långsamt inombords. Jag vill inte vara med och leka mer. Jag är trött på detta. Trött på allt egentligen. Men glad att jag har så underbara människor i min närhet. Nu saknas bara du♥

Can I get to your soul?

Can we promise we won't let go?

All the things that I need, you can make it feel so real.
Please don't ask me why, just kiss me this time.
My only dream is about you and I .

 

Arg, förbannad, frustrerad. Allt på en och samma gång. Alla går bakom ryggen på alla och det snackas bara massa skit. Det ljugs hit och dit och vem vet vad som är sant. Det är ett känsligt ämne, det kan jag erkänna att det är. Jag har inte släppt det, nej! Även fast jag borde så är det svårt. Jag vill fortfarande ha dig vid min sida. Jag avskyr dig, men ändå inte. Men du har ju intalat dig själv att du avskyr mig också så vi ligger kanske lika. Men du vet också att jag finns bara ett samtal bort, men du kan ju inte gå emot dig själv. Jag vet hur du funkar. Det hade inte kopplat i ditt huvud om du skulle ringt mig. Total kortslutning. 

Att folk är så dumma i huvet och gör så mot sig själva, att de inte förstår hur mycket de skadar sig själva. De säger att de förstår och att de vet att det är fel. Men ändå fortsätter man? Hade jag haft en chans hade jag med antagligen gjort likadant. Man kanske behöver det för att boosta sin självkänsla lite. Men då tror jag fan att det finns bättre vis än så.

Vänner, vad är det egentligen? Folk man kan lita på till 100% eller folk man bara snackar skit med? Folk som man trodde att man kände? Men allt visar sig ändå vara fel. Man känner aldrig en person till fullo, för denna person ändras konstant. Efter umgänge och efter andra påtryck. Men snart så slutar grejer att förvåna mig. Varför ska jag bli förvånad, självklart var det oväntat men inte förvånansvärt oväntat. Ingenting förvånar mig i denna byn längre. Folk vänder helt klart kappan efter vinden. Den som du ena dagen snackar skit om är nästa dag din bästa vän. Den som förrått dig är nu förlåten. Och den som du svurit att hata hela ditt liv älskar du nu.

Förvånad? Neeeeeej då.

Godnatt.

Det är här alla tänker på sig själv & är snåla. Här finns de alkisar överallt som samlar burkar. Här tror alla svenskar att dom är turkar. Här är det lätt att vara slampa det räcker bara att du är tjej, du behöver bara kolla på en kille & säga hej. Vill du komma härifrån fläckfri måste du vara smart. För så fort du öppnar käften sprids ett rykte med vindens fart. Sedan har vi gården perstorps ghetto. Här är det tufft & luffa vid netto. Så du, bara ta mig på orden, Perstorp ÄR helvetet på jorden.

Är det värt att göra vad som helst för att få vara lycklig ? Är det värt att såra sig själv och bli sårad bara för att få några glada timmar, när kanske resten av veckan blir skit ändå? Vem vet, det är kanske värt det för stunden. Man tänk ett steg längre, då blir det kanske inte längre lika mycket värdefullt?

Det är en sjuk värld vi lever i. Ingen vet varken ut eller in. Inte ens jag som brukar ha svar på det mesta.

Du kan inte radera det, hur gärna du än vill det.