Jag har bränt alla broar

och alla mina chanser

det enda som finns kvar

är skalet av mitt forna jag.

det är dags för en förändring.

för att något nytt ska hända.

Mamma var här idag och hälsade på, kändes bra :) var trevligt att få träffa henne igen, hon kom med mina vinterkläder som jag lyckades glömma i Höganäs. Dom ska flytta till huset i december tror jag :)

Pappa var på föräldrar möte idag, då fick jag reda på att man ska söka in till gymnasiet den 27 januari :O jag har ingen aning om vilken skola jag vill gå på. tror det blir någonstans i Helsingborg eller kanske till och med kulla gymnasiet :) jag hoppas jag kommer in på vad jag vill med dessa betygen jag kommer få här ..

sen ikväll så har jag tränat, det går ju framåt får jag säga :) men saknar min basket ;/

Ibland vill jag bara lägga mig ner och gråta för är detta min verklighet så vill jag inte längre vara kvar.

Jag säger till mig själv att håll huvudet högt för imorgon är det en ny dag.

Så jag blundar så hårt jag kunnat.

Drömmer mig bort till någonting annorlunda.

Men jag vaknar upp i samma situation.

Jag lägger svart på vitt

Tiden har gått men fattar knappt någonting.

Vart tog mitt liv vägen?

Och när ska det vända?

Försöker mitt bästa men det kommer aldrig att hända ..

Året bara sprang förbi.

Men ingen som fattar.

Och jag hatar det faktum att jag gråter mer än skrattar.

Vad har jag kvar?

Fick inget val.

Jag har skjutit allt åt sidan ända sen det börja.

Och något inombords säger att allting redan är kört.

Jag gråter och förstår att jag faktist lever än.

Men jag orkar inte gråta längre.

Försöker försvinna bort från omvärlden när det känns som om att

psyket håller på att ge upp.

Så jag har slutat leva.

I några dagar har jag försökt för att kunna överleva.

Jag mår inte bra för att allting sätter hinder.

Jag försöker hålla huvet högt men tårarna rinner så.

Ha det bäst, kopest!

ÅÅH, nu är det måndag, dagen jag fruktat för, dagen jag bett för som inte skulle komma, men den kom ändå ..

the D-day, domedagen! men ja .. det är väl bara att ta sig i kragen och gå dit och göra det bästa av det! för detta är ju trots allt min verklighet, mitt liv & mitt hem.

Ha det bäst, kopest!

Det snurrar runt i huvet och jag faller ihop,
Som att jag inte längre finns,
Som om allt bara försvann,
Jag tittar mig omkring, men ser inte klart.
Jag kan inte änns tänka, ingenting är längre uppenbart,
Jag ser ingentin.
Problemen har nu försvunnit bort i dimman.
Jag vet inte vart jag är.
Jag vaknar upp i livet som jag levt i några dar,
Nu känns allt som verklighet, nu lever jag  hyfsat normalt.
Men snart kan jag inte längre stanna.
Det som händer det händer,
Jag flyger iväg, till ett eget litet land,
Som jag skapat själv.
Där får jag det jag behöver,
Jag behöver ingen hjälp.
Det som händer mig ibland, händer också många andra.
Det är jobbigt.
Vill inte flyga bort igen..

Om alla skulle lyssnat på vad alla hade att säga om alla skulle ingen våga gå utanför dörren, då är det väl tur att man ibland bara skiter i dom och lever sitt eget liv ? för allas självkänsla skulle vara i botten om vi lyssnat på andra. visst vi lyssnar kanske på dom men vi tar inte åt oss och det är så det ska va, undgomar lever i en sjuk värld. massa förhoppningar på sig, press från föräldrarna och från kompisarna. Grupptrycket, hur många klarar egentligen av att stå emot det ? jag kan säga ärligt att jag inte kunnat stå emot det alla gånger, det har även fått sina konsekvenser. inget jag är stolt över och inget jag kommer ta upp i min blogg ..

Sen för alla som undrar, så ja, jag har flyttat. det blev bäst så tyckte både mamma och jag. och vissa vet varför andra inte.

nu ska jag sova :) har volleyboll match imorgon.

men ha det bäst, kopest!

09-09-09

Något som ska vara speciellt med denna dagen eller ? inte min iaf, haha. jag har varit på skolan idag, fixat med mitt schema & vilken klass & så. Känns bra på ett sätt men ändå tråkigt, men det blir väl bäst så här ! jag börjar på måndag på riktigt. svenska 8.00 wihooo!

saknar mina brudar!

ha det bäst, kopest!