ååh vad jag saknar att ha er vid min sida, veta att ni alltid fanns där vad det än gällde. Det var vi då, och det är vi nu. Alltid att ni fanns där när man behövde snacka, ni fanns inte mer än ett sms eller telefon samtal bort. 10 minuter sen kunde man träffa er. I alla lägen. Nu är det sjukt vad det har förändrats, jag är 6 MIL ifrån er, och det känns i mitt hjärta. Att man bara kan komma varandra så nära på mindre än ett år är sjukt, helt sjuk vänskap. Trodde aldrig att det skulle ta slut, men det är väl som dom säger, man ska sluta när man har som roligast (;. Och roligt hade vi, det kan jag lova. Alla minnen, alla cykel turer i Höganäs, alla basket matcher som vi dampa på, allt i skolan. Mitt liv var underbart, jag var på topp. VI var på topp!

Detta är äkta vänskap, då, nu, föralltid! TEJJLA!<3

Bild betyget säkrat. YES

Tyska betyget säkrat. YES

Kemi betygtet säkrat. YES

Det är mitt liv, inte ditt.

Jag gör precis vad jag vill.

Beter mig precis som jag vill.

Du kan inte hindra mig, du kan inte trycka ner mig.

Men jag kan hindra dig, och jag kan trycka ner dig.

Vänta bara, det kommer.

Och mitt psyke klarar definitivt inte av sånt här.

Just nu är jag inte kapabel till att hålla mig lugn om något sånt här händer.

Jag tar ut mina aggressioner på alla andra.

Förlåt till dom som blir drabbade.

Men det jag gjorde idag kändes rätt.

Och förhoppningsvis kan det bara bli bättre, inte sämre.

Men jag har inte lust att springa efter alla andra.

Nu får ni komma till mig.

Jag ska inte behöva krusa er. För det hatar jag att göra.

Det krävs styrka föra att dölja sina känslor.

Det krävs mod för att visa dom.